Vi har haft handledning. Alla mina tankar omvandlades samtidigt som jag pratade. Jag försökte få fram vad jag tänkte men det kändes lite som att jag trasslade in mig mer. Jag har verkligen inte tänkt klart kring temat. Å ena sidan provocerar temat mig enormt mycket. Det påminner mig om fördomar kring det konstnärliga lidandet, att det måste vara svårt, det måste vara smärtsamt för att det ska bli något värt att kalla konst. Detta gör mig trött eftersom det ger konst en smal och elitistisk roll. Å andra sidan kan jag se att temat ger mig utrymme att utforska mitt eget lärande. Vad kan jag lära mig? Kan jag lära mig något nytt om mig själv? Kan jag lära mig något nytt om något material? Kan jag lära mig något nytt om andra? Hur långt kan jag driva mig själv för att lära mig något? Dessa frågor kom inte under handledningen. Då var jag bara trött och frustrerad. Nu börjar jag äntligen landa i själva processen. Kanske kan det även bero på att bedömningsuppgiften äntligen landat i Tarjas fack.
I söndags kväll satt jag i domkyrkan och tittade på en dokumentär om Feist: Look At What the Light Did Now. Jag gick dit med en förväntan att få se en dokumentär om hennes musik och om henne som artist. Men jag blev något förvånad och positivt överraskad då dokumentären istället la fokus den kreativa process som äger rum när människor skapar tillsammans. Musiker, artister, konstnärer, fotografer, vänner, kollegor, ljustekniker, regissörer, producenter.....alla dessa titlar vävs samman i ett enda stort konstverk.
Det går att sätta toner till text, bilder till melodier, fånga en känsla i ett foto, i en film, med lampor, med lera.... Med varandra som inspiration finns det alltid utrymme till kreativitet och nyskapande.
Som alltid när jag sett en bra film eller varit på en bra konsert inser jag hur jag totalt slukas av visuella intryck, melodier, bilder, ljud, toner, rytm, färger. osv. Vad lämnar allt detta för intryck hos mig? Hur påverkas jag av de intryck som möter mig? Uppenbarligen är jag fascinerad av intryck i form av ljud och bild. Men på vilket sätt? Vilka ljud och bilder tilltalar mig? Vad bildar jag mig för uppfattning om dessa? Hur påverkar ljudet bilden och bilden ljudet i en film eller på en konsert?
Idag har jag lämnat in bedömningsuppgiften. Efter det blev jag kvar på skolan. Stundom fokuserat, stundom planlöst bläddrandes i olika böcker i HDKs bibliotek samtidigt som jag pratade med Kajsa, Kristoffer och Ellen om allt och ingenting (kanske mest ingenting). Mitt bland allt babbel och blädder så väcks nya tankar och idéer. Jag drog ut en stor på bok bland de andra stora böckerna. I bakhuvudet finns en regel som säger att stora böcker är bra böcker. Boken handlade om vävning.... tror jag... jag läste inte så noga. Bara tittade på bilder. Av garn och rep och snören och trådar hade det skapats alla möjliga mönster och former. Bl.a hade någon vävt och fäst trådar på ett sätt som gjorde att trådarna bildade formen av träd. Jag letade på google för att hitta något exempel som liknade det jag hittade i boken. Men utan resultat. Det närmsta jag kom var detta träd som fått en något gles scarf.Detta leder mig till var jag befinner mig nu i min tankebana. Tanken på ett träd skapat av tråd fick mig att börja tänka: Skulle jag kunna använda mig av något mjukt material för att skapa något som oftast är hårt? Hur kan man få ett mjukt material att uppfattas som hårt? Eller tvärtom, hur kan man få ett hårt material att uppfattas som mjukt? Vad ger materialet för intryck? Kan jag manipulera materialet till att ge ett annat intryck? Kan jag använda mig av ljud för att skapa en konflikt i intrycket. Oftast hör ljud ihop med en bild i 2D, antingen i form av ett foto, en tavla eller en film. På en modevisning hör det däremot ihop med plaggen, men plaggen får en naturlig koppling då de med hjälp av en kropp rör sig i takt till musiken. Kan man koppla ett material till ljud, till musik?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar