Utveckling

Förra veckan hade vi tema: Utveckling.

Var och en fick forska på egen hand kring begreppet utveckling. Personligen har jag alltid fascinerats av samhällets utveckling och hur det tar sig uttryck i konst och design. Man kan ofta se hur samhällets strukturer avspeglas i rådande skönhetsideal inom konst, arkitektur och mode. Man kan också se hur design rent praktisk möter de behov som finns i samtiden.

Jag hade från början tänkt titta på utveckling inom arkitektur, hur städer växer fram efter de behov som finns, men också hur designen ofta avspeglar tidens smak och ideal. Men jag hamnade istället i modehistoria...

Jag hörde på radio efter årsskiftet 09/10 ett program där tre musikkritiker skulle lista den bästa musiken från det gångna årtionet. De pratade om musikens enorma influenser genom åren och hur musiken varit det främsta språkröret och den tydligaste indikatorn för rådande samhällsideal. Men de menade att den tid vi lever i nu snarare verkar fokusera på det visuella, mer specifikt - mode. Jag tyckte det var en väldigt intressant iakttagelse och jag är beredd att hålla med. Jag kan mycket väl tänka mig att mode, kläder och andra visuella uttryckssätt har blivit allt viktigare för människor. Jag vet inte ifall ett program som Fashion hade haft samma självklara plats i svts tablå som det har idag.

Det var delvis med detta i bakhuvudet som jag ville titta närmare på hur utvecklingen sett ut inom mode, hur vi väljer att uttrycka oss i förhållande till det samhälle vi lever i. Mot bibblan för att söka kunskap!

På fredagen samlades vi i klassen igen och alla hade med sig böcker som belyste de aspekter av utveckling de tittat på. Intressant att se hur olika man kan tänka kring utveckling. Lars-Åke Kernell var samtalsledare och skulle väl fösöka styra upp ett vettigt samtal kring hur vi tänker kring detta vida begrepp. Inte helt oväntat hamnade vi i diskussionen hur vi ser utveckling i skolan, i bildämnet och hur vi kan främja utveckling i vår undervisning (gissningsvis och med all rätt var väl det som var det slutgiltiga syftet med temat). Ett lite mysigt inslag var att vi fick ventilera och drömma lite kring hur vi skulle vilja arbeta med bild som framtida bildlärare. De flesta av oss är nog väldigt formade av vår egen tid. Vi vet att man inte ska rita geometriska figurer och ha katederstyrda lektioner. Allt detta tas mycket för givet utan att reflektera så överdrivet mycket om varför vi tycker så. Kanske är det därför jag fastnade lite extra för en sak som kom upp i diskussionen. Lars-Åke hade en kommentar om hur man skapar ett progressivt klassrum som jag tyckte var väldigt intressant. Han sa något i stil med att för att ett klassrum ska vara progressivt måste man våga sätta sig emot de rådande normerna. Det fria skapandet fick genomslagskraft i ett mer strikt klassrum eftersom det blev en frisk fläkt. Kanske är det så att det fria skapandet nu i sin tur behöver inslag av mer styrda metoder?

Jag vet inte, och jag har nog inte tänkt färdigt på den frågan heller. Men jag tror det finns en anledning att undervisningsmetoder skiftar mellan olika tider i historien. Jag vet inte om jag vill komma till någon präktig slutsats på detta. Jag är inte säker på att en duktig slutsats är lösningen som sen gör att jag blir en bra bildlärare.

Just nu vill jag bara utmana mig själv att, på fullt allvar, försöka föreställa mig själv undervisa geometriska figurer till leda och fundera på varför jag tycker den tanken är så olidlig.